Sjukt litet hjärta

/ Permalink / 2

Idag får jag vara tacksam över att jag hittat en så fin kille som A. Även om vi suttit ihop sedan september har jag, som vanligt, svårt att släppa in människor helt. Det ska mycket till innan jag låter svagheten ta över eller tårarna rinna.
 
Och när det väl händer något hemskt i mitt liv så blir jag som en robot. Kopplar bort, kopplar av och ska lösa allting själv. Det har varit en sådan vecka. En sådan vecka som jag om vartannat bara brutit ihop för att jag fruktar det värsta och sedan gått till jobbet och varit hur serviceminded som helst.
 
Min yngsta hund Vera mår inte bra. Hon bara ramlar ihop och ingen vet vad det är än. Hon faceplantar på gräsmattan och är som berusad hela dagarna. Igår tyckte jag att det blivit värre och åkte vi till Vännäs jourveterinär. Där satt vi i 6 timmar, hellre sitta här än hemma tänkte jag. 
 
Sedan har vi A.
Inte nog med att han ringer/messar, vill ha uppdateringar hela tiden och verkar allmänt brydd. Plötsligt ringer han och säger att han bokat om hemresan så att han kan komma hem redan imorgon (idag) bara för att han vill vara hos mig. Jag vet inte vad jag ska säga om att han avbryter sin golfresa på Marbella för att komma hem till mig då Vera är sjuk - även om han inte kan göra något åt det så känner jag mig så mycket lugnare av att veta att han är på väg. Jag är inte van vid det, att någon annan står bredvid mig genom det här utan att jag bett om det är liksom det sista jag förväntat mig. Ännu mindre hade jag föväntat mig att han skulle ta mina hundar till sitt hjärta så som han gjort.
#1 - - Linnea:

Ska hålla alla tummar för Vera 💕 Hon är stark 💫

Och a, så himla fin han är, blir kär i er om och om igen ❤️❤️

#2 - - Jenny Josefin:

Åh! Får så ont i hjärtat av att läsa om Vera. Håller tummarna att hon för allt i världen blir helt återställd! ❤️ Och blir lika varm i hjärtat av att läsa hur otroligt godhjärtad han är, din fina A. Massa kramar till dig bästa Sandra och sötaste Vera ❤️💞❤️

Till top