Kebaboskuld

/ Permalink / 5


Idag har jag varit i Luleå. Sprang på min vapendragare Izze. Började känna av mitt dagliga Izzebehov. Ska träffa henne efter att hon kommit hem och innan jag sticker. Jag har aldrig ätit kebab och det har inte hon heller, de är det som för oss samman.



bloglovin

Föräldrar som släpper taget

/ Permalink / 3


Idag har jag haft på min jumpsuit och en längre militärgrön kofta från Halens


Jag har träffat på många barn har stora problem i sina familjer. Olika åldrar hanterar det givetvis på olika sätt men jag har märkt att man redan i tidig ålder kan se vart det är på väg om det inte sker en förändrig i just de barnets liv. Man kan inte acceptera att barnen river ner saker, kastar sönder grejer och slåss och det är svårt att ha den förståelsen om varför de gör så. Ofta speglas hemförhållanden i hur man beter sig. Det är så fruktansvärt hemskt att se och inte kunna förklara för barn så att de förstår, varför det blir som det blir, varför de har problem och varför de brusar upp som de gör, för det rår inte barnen för - det är föräldrarnas fel. Varför skaffar man ens barn om man inte kan ta hand om dem? Det är tragiskt att det inte finns någon hemifrån som kan (eller orkar) ta tag i nackskinnet på deras barn nu när de fortfarande lär sig vad som är rätt och fel. Jag undrar om de är blinda hela bunten eller vill man som förälder inte se? Om man inte orkar så tycker jag väl ändå att man har ansvaret över att söka hjälp, för hjälp finns. Jag vill bara skaka om föräldrar som inte orkar mer och skrika åt dem att stå på sig, var den förälder som barnet behöver innan det är för sent.

Guldkorn

/ Permalink / 1



Jag och mamma har påbörjat ett projekt nu i sommar. Pappa har ställt en stor container på gården och in i den ska nu rubbet. Vi har börjat med att tömma hela garaget som är fyllt av gamla lådor som bara följt med flytt efter flytt och detta är förstås inte det enda utrymmet som är fyllt av kartonger så att man inte kan ta sig in. Nu ska det grävas, rensas och städas. I en kartong hittade jag en mörkblå dunjacka från fjällräven, i samma modell som alla bar under vintern som var och den ser ut som ny. Vilket lyckorus det gick genom kroppen när jag hittade den. "Hallå maaammaa, vet du hur mycket den här kostar!? Varför säger ni inte att vi har en när jag är på väg att köpa en för flera tusen!?" "Jahaa där är den ju, det är pappas gamla...jag tänkte om din bror kan ha den".

Jag har en del prylar som jag saknat under ett par år så jag hoppas på att kunna hitta något av det. Först och främst ska jag gå igenom några säckar kläder, det är så spännande. Jag har verkligen ingen aning om vad som kan dyka upp men det verkar vara gömt en massa skatter som jag inte vetat om.
Till top